Hur Skrea strand växt fram

Materialet är hämtade från ett EU projekt om Hallands badväg samt från kommunla handlingar.

I slutet på 1800-talet nådde järnvägen Falkenberg och därmed kom turismen igång längs västkusten. Sommartid gick mindre ångfartyg mellan hamnen och stranden, som fyllde Skrea strand med badgäster. Under 1910-talet byggdes de första badstugorna på Skrea strand som användes till omklädningshytter. Dessa ägdes av det högre sociala skiktet.

Under 20-talet byggdes vägen ut till stranden och antalet badgäster ökade väsentligt. Det blev allt vanligare att ”vanligt folk” ägde stugorna och hundratals nya badstugor byggdes. Till en början var det framförallt invånare från Falkenberg som upplät badstugorna men efterhand blev det även vanligt att folk från Västergötland byggde stugor. Stugorna låg både bakom klitterna och på pålar på stranden. Uthyrning av stugorna blev allt vanligare.

På 30-talet startade järnvägen busstrafik mellan järnvägsstationen och stranden, vilket så småningom konkurrerade ut båttrafiken. Den största utbyggnaden av badstugorna skedde under 30- och 40-talet då arbetarklassen fick bättre arbetsvillkor samt möjlighet till semester.

Efter 1941 blev det inte längre tillåtet att upplåta badstugor på stranden eller i sanddynerna på grund av rasrisk. Någon gång på 40-talet upprättades ett normal förslag till utseende för badstugorna och än idag har stugorna ett funkis utseende från denna tid.

Under 50- och 60-talet byggdes flera av badstugorna ut illegalt med verandor. Så småningom blev det att bygga in verandan och idag är måttet 3,4 x 5,4 meter de högsta tillåtna måttet i planområdet. Enstaka äldre stugor innehar ett större mått och måste vid nybyggnation anpassas till de nya måtten.

Det var till en början illegalt att anlägga uteplats vid badstugan men det har reglerats

Typritning för dagens badstuga
Riktlinje för uteplats